Klimatet
Fakta

Här redogörs för fakta som kan erhållas från Nätet och som rör återkommande påståenden om klimatet.
Klicka på siffran framför ämnet för vidare information

Kontakt

valab@helgaro-liv.se



 
 

1  Antal forskare om klimatet

2  Bedrägeriet

3  FN IPCC

4  Förbud att debattera

5  Hur mäter man

6  Höjt hav

7  Infraljud

8  Korallrev

9  Metangas

10  Minska CO2

11  Nyttan med vindkraftverk i Sverige

12  Oväder

13  Parisavtalet

14  Polernas is

15  Solens påverkan på klimatet

16  Jordens temperatur

17   El

18  Kostnad för utbyggnaden av vindkraftverk


 
 


 
 
 

1 Antal forskare om klimatet

                    Global Warming; 31,487 Scientists say NO to Alarm
 

www.klimatsans.com

Eniga forskare
Inga 97-98 procent av tusentals klimatforskare anser att koldioxid från mänsklig aktivitet hotar klimatet. I tre enkäter är det 75 av 10.257 först tillfrågade, 49 av 1.372 först tillfrågade 41 av 11.944 först tillfrågade. Det är totalt bara 0,3-2,3 procent av de först tillfrågade.
År 2009 frågade Illinois-universitetet 10.257 forskare om möjlig mänsklig klimatpåverkan.
I två steg valdes 77 ut som fått mest publicerat om sådan. Av dem höll 75 med. Det är 97,4 procent av 77 - men bara 0,7 procent av de först tillfrågade 10.257.
År 2010 frågade Anderegg m. fl. 1.372 forskare om klimatet. I två steg valde de ut 50 som publicerat mest om mänsklig klimatpåverkan. Av dem höll 49 med om tydlig påverkan. Det var 98 procentav 50 men bara 2,3 procent av 1.372.
År 2013 läste Cook m. fl. 11.944 uppsatser om klimatet. I flera steg filtrerade de ut 41, som direkt hävdade mänsklig effekt. Det var bara 0,3 procent av de ursprungliga 11.944 uppsatserna.

Klimatpolitikens mål högst två graders uppvärmning från 1800-talets slut är inte vetenskapligt. Ekonomen William Nordhaus ville 1975 ha något att utgå från för att beräkna ekonomiska effekter av varmare klimat. Han valde två grader, som nu lever vidare som officellt ”klimatmål”.
 


 
 
 

2 Bedrägeriet

Bedrägeri mot hela folket.
I Sverige utövas demokrati genom att folk väljer partier, inte personer. Det innebär att de valda personerna aldrig kan ställas till svars av folket genom att de inte blir valda i nästa val.
De som väljer kan inte utkräva personligt ansvar av dem som har valts. En följd blir då att de valda aldrig behöver uppvisa kunskap och omdöme för valmanskåren. Partiet kan välja att låta sig presenteras av obildade och okunniga individer som är lätta att manipulera.
Så beslöt partiernas valda enigt i riksdag 2009 att en påstådd klimatkatastrof krävde att hela landet skulle täckas av maskinerna vindkraftverk som skulle minska landets utsläpp av CO2, orsaken till katastrofen. Partiernas representanter i Riksdagen hade inte kunskap om att den minskningen av CO2 inte var möjlig eftersom landet inte producerade den el från kolkraftverk som vindelen skulle ersätta.
De visste inte att man inte kan ersätta något som inte finns. Och de visste inte att bygget av maskinerna vindkraftverk alltid ökar landets utsläpp av CO2, aldrig minskar det.
De visste däremot att maskinerna var så otroligt ineffektiva så att de som ville bygga maskinerna alltid måste ha bidrag för att bygga.
Nu regerades landet av partier som ville sänka skatter, inte höja dessa. Att skattesubventionera maskinernas ägare var därför politiskt omöjligt. Då uppfanns en annan lösning av partiernas representanter som även var okunniga om landets grundlagar. Representanterna var eniga om att deras rätt att beskatta befolkningen kunde trots grundlag utökas till att låta privata elbolag salta varje elräkning med en s.k. avgift, elcertifikat avgift, som gick direkt i fickan på den som bygger vindkraftverk. Naturligtvis såg en uppsjö av partirepresentanter här möjlighet att berika sig på elkonsumenternas påtvingade avgift liksom alla möjliga inhemska och utländska bolag som dras till möjliga inkomster som flugor till en koskit.
 


 
 
 

3 FN IPCC
www.klimatsans.com
FN:s klimatpanel
Klimatpanelen IPCC rekryteras av FN:s medlemsländer. Bara 19 är fulla demokratier (Economist). Ytterligare 57 är demokratier med brister. 38 är blandregimer. 52 är auktoritära eller renaskurkstater. Men alla har en röst var.
Ledamöterna i FN:s klimatpanel utses efter rättvise- och jämlikhetskriterier som bl. a. kön, folkgrupp, ekonomi och religion. Resultatet blir mest politiker och funktionärer utan egna klimatkunskaper.
Klimatpanelen IPCC skriver sina sammanfattningar för beslutsfattare i rena förhandlingar mellan medlemsländerna. Få är demokratier. Få har egen klimatforskning. Men alla har en röst var. Det gör klimatmötena till politiska huggsexor om finansiering och fördelning av utlovade 100 miljarder USD per år.
IPCC låter sammanställa världens klimatforskning i basrapporter. Dessa är mycket osäkra om mänsklig påverkan på klimatet. Men IPCC skärper denna osäkerhet till 95- procentig visshet. Detta tar sedan politiker
och media som gällande vetenskap. Tusentals forskare kritiserar IPCC för detta.
 


 
 
 

Förbud att debattera

Ingen vill eller vågar debatt om vindvansinnet i årets valdebatt.
Inte ens SD som inte var delaktig i beslutet 2009 om att främja vindkraftverk och som i förra valet ville stoppa alla subventioner till onödig elproduktion och då vann stort i Norrland.
Alla pladdrar om att rädda jordens klimat men inget om hur det skall ske med tokigheterna i Sverige, elcykel, inget kött, inget flyg, o.s.v.
Ingen vågar debatt om vindkraft därför att det då avslöjas vilket oerhört bedrägeri utbyggnaden är. Att utanför befogenheten att beskatta folket också tvinga det att stoppa pengar direkt i fickan på redan välbärgade strider mot själva grunden i vår demokrati där vi gett riksdagen tillåtelse att beskatta oss för statens utgifter. Inget annat. Inte pengar till dem som vill bygga vindkraftverk som naturligtvis inte medför någon nytta för befolkningen utan bara skada.
 


 
 
 
 

5   Hur mäter man?

Här är det frågan om data, hur mäter man
https://www.youtube.com/watch?v=Gmc5w2I-FCA

Justerade data
That was accomplished by systematically removing the previously existing cyclical temperature pattern.
This was true for all three entities providing GAST data measurement, NOAA, NASA and Hadley CRU.

Mätbluffen
https://thsresearch.files.wordpress.com/2017/05/ef-gast-data-research-report-062717.pdf

http://www.falskt-alarm.se/boken/

Mätdata från fem institut
Följande fem institut följer regelbundet den globala temperaturutvecklingen:
o HadCRUT3, knutet till brittiska East Anglia-universitetet och brittiska vädertjänsten Met Office: landmätta data, använda av FN:s klimatpanel IPCC.
o GISS, Goddard Institute of Space Studies: landmätta data trots att GISS ingår i USA:s rymdstyrelse NASA.
o NCDC, National Climatic Data Center: landmätta data. NCDC betjänar USA:s vädertjänst NOAA (National Oceanographic & Atmospheric Adm.)
o RSS, Remote Sensing Systems: satellitdata från NOAA.
o UAH, University of Alabama Huntsville: satellitdata.
Ingen uppvärmning på över 18 år
Sedan Lilla istidens slut ca 1850 har Jordens marknära temperatur värmts en knapp grad. IPCC uppger 0,85 grader för 1880-2012.
Atmosfärens massa och täthet samt planetens gravitation och avstånd från Solen avgör atmosfärens temperatur. En djup och tät atmosfär på en planet med stark gravitation är varmare än en tunn och gles på en med mindre massa – oavsett sammansättning. Atmosfären på Venus är djup och tjock, består till 96,5 procent av koldioxid och är ca 480 grader varm. På Mars är atmosfären tunn och gles, består till 95 procent av koldioxid och är ca 43 grader kall.
Jordens atmosfär är mindre tunn än på Mars men består av 78 procent kväve, 21 procent syre, 0,9 procent argon och bara 0,04 procent koldioxid. Dess medeltemperatur är knappt 15 plusgrader tack vare att vattenånga och i viss mån koldioxid, metan och andra gaser fångar upp en del energi vid vissa frekvenser av utgående strålning från jordytan.
Men dessa frekvenser är nu nästan mättade så att verkan av ytterligare vattenånga, koldioxid etc. är marginell och logaritmiskt avtagande.
 
 


 
 
 
 

6   Höjt hav
Havsnivå och isar
Havsisar liggr redan i havet och även om den smälter höjs inte havsnivån. Havsisar växer vintertid och minskar sommartid i ca 60-åriga cykler mellan Arktis och Antarktis.
Landisar på Grönland och Antarkis når upp till 3-4 km höjd med årsmedeltemperatur minst 30 resp. 55 minusgrader. De växer. Återvändande forskare finner sina läger täckta av snö och is.
Havsisarna i Arktis resp. Antarktis växer varje vinter och minskar varje sommar. Vintertid täcker de 15-20 miljoner km2 men krymper sommartid till runt hälften. På 1930-talet var Nordostpassagen sommartid segelbar precis som den varit de senaste åren. Som minst de senaste åren var sommarisen i Arktis år 2012 men växte 2013. I fjol 2016 var den enligt danska forskare 30-40 procent tjockare än de fyra föregående åren. Sommarisen i Antarktis har de senaste åren nått rekordstor utbredning sedan den började mätas.
Havet stiger knappast alls
Sedan den senaste istidens slut för 12-10.000 år sedan har smältande landisar höjt världshavens yta med ca 130 meter. Snabbast steg den under postglaciala klimatoptimet för 7-5.000 år sedan. Nu stiger den med 1-2 mm per år enligt mätningar i hamnar men i minskande takt. På vissa håll (bl. a. i Norden) stiger landet efter istiden. På andra sjunker landet bl. a. under tektoniskt tryck (t. ex. Bangladesh).
 
 


 
 
 
 

 7    Infraljud
Det farligaste ljudet från maskiner har så låg frkvens så det inte kan höras av mänskligt öra. Svensk rättstillämpning i tillståndsprövning för vindkraftverk bortser alltid från denna farlighet därför att ansvariga myndigheterna Boverket och Naturvårdsverket har bestämt att ljud som inte kan höras kan heller inte skada.
 4.11.2018 ZDF planet ) e
Här visas hur infraljud mäts och ger störning på 20 km.
https://www.zdf.de/dokumentation/planet-e/planet-e-infraschall---unerhoerter-laerm-100.html
 
 
 

  Korallrev
Koraller har sedan ca 500 miljoner år klarat både istider och värmeperioder. De söker ljuset och växer till havsytan. På havsytan växer koraller i sidled. De mals av vindar och vågor till material som bygger på öarna. På Maldiverna byggs en 3,4 km lång landningsbana för stora flygplan.
Koraller får sin färg av alger. Med nya alger får de annan färg. Utan alger är koraller bleka. Men det påverkar inte deras livsförmåga.
 
 


 
 
 

 9   Metangas
Metanet i atmosfären står för 0,7-1,6% av växthuseffekten. Metangas bryts dock snabbt ner i atmosfären och ackumuleras därför inte i atmosfären och den försurar heller inte världshaven så som koldioxid gör.
 
 


 
 
 

 10   Minska CO2

Mer koldioxid ger mer växtlighet
1900-talets uppvärmning och ökade CO2-halt har ökat Jordens växtlighet. Satelliter har registrerat 11 procent ökad växtlighet de senaste 30 åren. Sedan 1930 har världens spannmålsproduktion ökat fem gånger från 481 miljoner ton till 2,4 miljarder ton. Men folkmängden har bara ökat 3,5 gånger. Tillgången till föda har alltså ökat snabbare än folkmängden. Andelen fattiga och undernärda har minskat.
Nuvarande CO2-halt är trots viss ökning historiskt sett låg. Lägre halter minskar växtligheten. Mänsklig verksamhet återför nu en del bunden koldioxid från fossila rester till atmosfären. Det stimulerar mer växtlighet.
Koldioxid är ingen rök

http://www.pitea-tidningen.se/opinion/debatt/olika-sorters-koldioxid-7459947-default.aspx
Det finns olika sorters koldioxid. Den koldioxid vi släpper ut kommer sist i kön, så den hittar ingen värme att ta upp.
Lite utförligare med ungefärliga siffror: Koldioxidens molekyler reagerar bara i ett par smala band av strålningens våglängder. Där är de så effektiva, att redan vid halten 0,1 promille tar de upp 80 procent av energin. Nästa tiondels promille tar sedan upp 80 procent av de 20 procent som återstår.
Det blir 16 procent, så endast 4 procent av energin återstår för nästa tiondels promille, vilket ger 3,2 procent. Det blir så här:
0,1 promille tar 80 och lämnar 20 procent.
0,2 promille tar 80 plus 16, kvar blir 4.
0,3 promille tar 96 plus 3,2, kvar blir 0,8.
0,4 promille tar 99,2 plus 0,64, kvar blir 0,16.
Dagens halt är 0,4 promille. Mera koldioxid har bara 0,16 procent att ta av all den energi koldioxiden kan ta. Det är bara några få procent av alla växthusgasers effekt, siffran 3,6 procent har använts av IPCC.
Det blir således tiotusendelar. En effekt som halveras av molnen. Det blir så lite att det inte kan märkas. Siffrorna ovan är förstås osäkra, eftersom verkligheten är komplicerad, men de visar vilka proportioner som gäller. Om den sista siffran egentligen skulle vara tio gånger så stor, så ändrar det inget av betydelse.
Detta stöds av att ingen uppvärmning skett de senaste 16 åren, fast halten koldioxid fortsatt att öka. Dess sista molekyler kan inte påverka klimatet så att det märks.
CO2:s påstådda farligheten är så uppenbart säregen så frågan uppkommer vem eller vilka har hittat på denna farlighet.
Den svenske forskaren J.Nordangård, http://stiftelsen-pharos.org/  har klarlagt att det var miljardärerna i den s.k. romklubben som på 1960-talet lanserade påståendet att CO2 var farlig då gasen värmde jorden. Miljardärerna utnyttjade sina ekonomiska resurser och planterade sitt påstående i FN som då påståendet rörde alla jorden folk, hela FN, skapade en s.k. panel IPCC med tusentals anställda och en miljardbudget. Pengar som var avsedd att minska hunger och armod.
 
 


 
 
 
 

11 Nyttan med vindkraftverk i Sverige
Samhällsnytta vid utbyggnaden av vindkraftverk?
Faktum är att det inte finns någon som helst samhällsnytta vid utbyggnaden av vindkraftverk i Sverige. Bara skada.
Men i varje tillstånd som myndigheten och domstolen ger grundas alltid beslutet i att klimatet räddas och den stora samhällsnyttan.
Både myndigheten och domstolen vet naturligtvis att några vindkraftverk i Sverige på inget sätt påverkar klimatet, på inget sätt hindrar att haven stiger, polarnas is eller hindrar att orkaner når Amerika.
Dessutom vet naturligtvis myndigheten och domstolen att vindkraftverk i Sverige alltid ökar landets utsläpp av CO2, aldrig minskar det, därför att landet inte tillverkar el i kolkraftverk som kan ersättas av vindelen och bygget skapar alltid över 2000 ton per verk.
Den stora samhällsnyttan existerar inte trots att Energimyndigheten hänvisar till den 306 gånger och Naturvårdsverket 209 gånger på resp. hemsida.
På direkt fråga svarar Energimyndigheten – vi har ingen definition på den. Sålunda vet verket inte varför det fördelar miljoner av medborgarnas pengar för att främja utbyggnaden av vindkraftverk.
Naturvårdsverkat anger att den stora samhällsnyttan inte är att alla de politiska miljömålen har uppfyllts och att ingen hänsyn till människors hälsa och naturen har tagits.(sic)
Det gränsar till oförskämdhet att låta dumheter om klimat och samhällsnytta utgöra grund för skövling av det svenska landskapet.
Samhället är skola och omsorg, samfärdsel, frisören i Strängnäs, idrottsföreningen i Flen och allt annat. Vad har skolan för nytta av vindkraftverken?
Den enda nyttan för personer är att ägarna till verken får de miljarder direkt i fickan som politikerna tvingat av medborgarna via extraavgift vars storlek döljs så att ingen kan ifrågasätta den.
Varför stoppar inga politiker med ett enkelt regeringsdirektiv till länsstyrelserna varje nytt tillstånd trots att regeringen bytts i väntan på en utredning om nyttan?
I den här frågan är politikerna osynliga, ingen debatt i frågan förekommer, ordet vindkraftverk förekommer i inga partiledardebatter. Måhända vet alla hur fullständigt idiotiskt hela utbyggnaden av vindkraftverk faktiskt är men vågar inte stoppa eländet för att inte brännmärkas av de övriga.
Det är fegt och fullständigt förödande för vårt samhälle.

Lagar som styr utbyggnaden
(propositioner 162 och 163.   Lag (2011:1200) om elcertifikat, SFS 2017:813 Lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat)
 


 
 

12 Oväder

Oväder minskar i intensitet
Fler och värre orkaner Vindar bildas av temperaturskillnader. Kallare klimat ökar skillnaderna med fler och starkare stormar som följd. Varmare klimat minskar dem.
De senaste 15 åren har haft färre orkaner. (orkansäsongen 2017 maue).
Vindar är rörliga luftmassor. Varm luft stiger och släpper in svalare luft från sidorna. Stora temperaturskillnader ökar dessa rörelser.
Varmare klimat minskar skillnaderna och ger svagare vindar.
 
 
 
 
 


 
 
 

13  Parisavtalet
www.klimatsans.com
Parisavtal
”Klimatavtalet” i Paris ger varje land fritt att försöka minska sina CO2-tillskott till atmosfären fram till 2030 utan villkor eller påföljder. Det är därför inget bindande avtal utan bara en lös avsiktsförklaring.
I ”klimatavtalet” i Paris lovar rika länder att årligen kompensera fattiga länder med 100 miljarder USD för deras kostnader för att minska eller helt avstå från sin användning av kolbaserad energi.
Parisavtalet ger t.ex. Kina rätt att öka sina utsläpp av storleken 1000 gånger sveriges utsläpp i ytterligare 20 år
 
 


 
 
 
 

14 Polernas is


Figur 3. DMI:s data avseende havsisens volym under 13 år.
Man kan urskilja en svagt stigande trend i mätningarna. År 2007 gjordes många förutsägelser om isens försvinnande på somrarna. Tre av dessa visas med prickade linjer. Mest uppmärksamhet fick påståendet från flera “experter” att det skulle ske 2013. Då växte isen istället ovanligt snabbt. “Polarexperten” Peter Wadhams har senare envisats med att isen nog skulle vara borta både 2015 och 2016. Och i varje fall senast 2040.
Det finns inga tecken på att isen på havet i Arktis kan försvinna på somrarna.

Havsisars utbredning runt Nordpolen och Antarktis styrs av havsströmmar i en 60-årig cykel. I 30 år har varmt vatten gått mot norr, så att isen där krympt som på 1880- talet. Då minskar varmt vatten mot söder. Isen där har växt. Nu sker det motsatta i 30 år. (havisareal halvkugle). Isbjörnen utrotas Isbjörnar har överlevt både istid och varmare klimat i minst 100.000 år. Aktuella mätningar visar 25-30.000 djur, fem gånger fler än för 40-50 år sedan. Deras största hot var jakt. Värme är inget hot (nunatsiavut manager). Smältande landisar på Landisen på Antarktis är ett par km tjock med under 50 Grönland och Antarktis minusgraders årsmedeltemperatur. Isen tycks nu växa! På höjer världshavens nivå då mera is i vattnet höjer havsnivån. På Grönland når isen mer än 3 km höjd. Där är det 10-20 grader kallare än vid havet. Om klimatet blir 4 grader varmare, tinar isen bara längs marken i söder, vilket höjer
havet med mindre än 1 mm/år.

Här är dagliga rapporter om grönlandsisen.
https://www.timeanddate.com/weather/greenland/station-nord
https://www.youtube.com/watch?v=DJBDI7jVMq
Global Warming Hoax, Best Document Ever från 2017 långt men utmärkt
 
 
 


 
 
 
 

15 Solens påverkan på klimatet

Solen och klimatet
Jordens klimat följer växlande solmagnetism  i samspel med inkommande kosmisk strålning med effekt på molnbildning och nederbörd. Under Lilla Istiden var Solen ofta passiv med mindre solvind och färre solfläckar. Nu är Solen åter passiv. Det förebådar kallare klimat.
FN:s klimatpanel IPCC bortser från klimatfakta i sina sammanfattningar för beslutsfattare. Men politiker och media tar dem för gällande vetenskap.

Växlande solaktivitet driver klimatet
Borrkärnor ur landisar, trädringar, växters klyvöppningar och geologisk och biologisk analys visar att Jordens klimat sedan hundratals miljoner år nära följer Solens växlande magnetiska aktivitet i flera cykliska förlopp: bl. a. ett ca elvaårigt och ett runt 200-årigt. Sedan de elvaåriga cyklerna konstaterats och börjat mätas är vi nu inne i cykel nummer 24.
Solmagnetism bildar en skyddande sfär runt solsystemet mot inkommande kosmisk strålning. Denna bildar aerosoler i atmosfären, på vilka vattenånga kondenseras till moln, som i sin tur blir nederbörd. Aktiv sol minskar instrålningen, och tvärtom. Minskad instrålning = färre aerosoler = värmande effekt – och tvärtom (Svensmark, Shaviv m. fl., visat i försök på CERN)). Satelliter har nu registrerat 25 procent minskad solsfär och starkt ökad kosmisk instrålning.
Aktiva solcykler är kortare och höjer atmosfärens temperatur något. Passiva cykler är längre och sänker temperaturen. Aktivare solcykler på 1900-talet värmde atmosfären en knapp grad. Men senaste solcykeln (23) var och nuvarande solcykel (24) är både längre och mindre aktiv. Nästa solcykel (25) tycks enligt ledande solfysiker också bli det. Det talar för fortsatt kyligare klimat.
 


 
 
 
 

16  Jordens temperatur

Tidigare eror med rikare växt- och djurliv än nu var 5-10 grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halter än vi har nu. Lilla Istiden ca 1300-1850 var ofta besvärande kall med missväxt, nöd och svält. Värst anses år 1697 ha varit . Då anses 100.000 människor ha dött i Sverige och 80.000 i Finland.
Någon grads uppvärmning och högre CO2-halt sedan Lilla Istidens slut ca 1850 har gynnat växtlighet och skördar.
Varma hav gasar ut, och kalla hav löser koldioxid.
Långa och djupa istiders kalla hav har i årmiljarder minskat atmosfärens CO2-halt från 80-90 till sena tiders 0,03-0,04 procent. Koldioxid är nu en bristvara för Jordens växtlighet. Koldioxid är växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.
Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Färre lider nöd och svält. Fler har fått det bättre.
Temperaturen har ökat o,8 grader  climat change existerar inte
https://www.youtube.com/watch?v=TCy_UOjEir0&feature=em-subs_digest-vrecs
Till grundläggande fysik hör nämligen att växthuseffekten av koldioxid ökar Logaritmiskt, dvs motsatsen till exponentiellt, enligt mönstret att en fördubbling av halten leder till 1,1 grads temperaturhöjning. Om en fördubbling från 100 ppm (”parts per miljon”,100 miljondelar= 0,01%) till 200 ppm orsakar

http://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2017/03/Allt-du-behoever-veta-om-KLIMATHOTET-del-1.pdf

Kylan över grönland
https://www.timeanddate.com/weather/greenland/station-nord

https://www.youtube.com/watch?v=DJBDI7jVMq
Global Warming Hoax, Best Document Ever från 2017 långt men utmärkt
 
 


 
 
 
 
 

17 El

Historik
Inget modernt samhälle kan existera utan energi som numera utgörs av elenergi. Stängs elen i dag väntar kyla, mörker, svält och allmänt kaos.
Därför antog riksdagen redan 1902 en ellag som möjliggjorde en finansiering av elproduktion genom skattemedel.
Behovet av elenergi blev uppenbart efter 1:a världskriget 1920 och därför ledde svenska staten utbyggnaden av vattenkraften i landet till dess älvarna hade utbyggts till den grad att befolkningen förhindrade all vidare utbyggnaden av vattenkraften. Men då Sveriges industrialisering efter 2:a världskriget krävde mera elkraft byggdes i statlig regi 12 kärnkraftverk. Energin från både vattenkraften och kärnkraften finansierades till allra största del via skatterna. Det ledde till att den betalande befolkningen genom ellagen garanterades att alltid få billig el för produktionspris.
Kriget hade visat hur farlig kärnkraften är och det ledde till ett politiskt motstånd mot utnyttjandet av de byggda kärnkraftverken, en folkomröstning och ett beslut att inte utnyttja ett nybyggt verk, Barsebäck, i södra landet med den största elkrävande befolkningen vilket ledde till att hela befolkningen tvingades skatta för långa elledningar för transport av överskott i norr till underskott i söder.
När den amerikanske ekonomen Milton Friedman fick nobelpris 1976 spreds hans idéer om det skadliga statliga ägandet till politiker i hela världen Reagan USA, Thatcher Storbrittanien, och hamnade även hos de svenska. Utan tvekan beslöt Persson S med stöd av M.Olofsson C en privatisering av de flesta statliga institutionerna som medborgarna hade bekostat. Så mer eller mindre skänktes Statens Järnvägar, kraftverken för elproduktion, Posten, Skolan och delar av hälsovården till privata ofta utländska riskkapitalister. Medborgare som betalat allt erhöll enbart ett försämrat samhälle där några kunde sko sig på de skänkta gåvorna. Naturligtvis togs garantin om billig el bort.

Här finns alla tänkbara aktuella uppgifter om elen.
https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/statistik-i-bilder/kraftlaget/aktuellt-kraftlage-sverige-veckorapport.pdf?v=IGL-Snxtkz_z9KTOZaU1nKBb6go

Sveriges el producerades
2014 i kärnk  52%   vatten   46 %  vind 1,1 %
2017 i 40 % kärnkraft,  40% vattenkraft, 10 % värmekraft, 10 % vind- och solkraft.
2018 Vattenkraft 60,6 (-3%)    Vindkraft 16,38 (-7%)  Kärnkraft  65,7 (4%)   Övrig värmekraft  13,6 (-3%)  Totalt  156,2 (-0%)
Siffror inom parantes är innevarande år i förhållande till föregående år
Vid utgången av 2017 fanns det totalt 3 376 vindkraftverk med en sammanlagd installerad toppeffekt på 6 611MW.
OBS
Ju fler vindkraftverk som installeras ju mindre ger de.

                       Märk sklillnaden mellan tillförd effekt och använd effekt

Vindkraft ger 2% använd energi av totalt tillfört energi     (Energimyndigheten) eftersom det inte blåser m.m.
Om vindkraftelen också skall vara lika tillgänglig med 99%-ig leveranssäker el från vatten- kärn- och biokraftverk återstår inte mer än 0,5% av den i vindkraftverk producerade elen,
Samma förhållanden gäller också för solelen i Sverige.
En högljudd politik kräver att vind- och solelen i framtiden skall ersätta all kärnenergi. Då krävs (2017 års siffror) att 0,056 TWh skall ersätta 181,8 TWh. Om det nu finns 3500 vindkraftverk i landet som ger 0,056 TWh 99%-ig säker el behövs miljoner vindkraftverk. En omöjlighet.
Även om man bortser från leveranssäkerhet krävs ytterligare 53200 nya vindkraftverk för att ersätta kärnkraftverken. Även det en omöjlighet.

Trots allt har Sverige fortfarande ett besvärande stort överskott av CO2-fri el som måste slumpas bort till utlandet eller ned i backen.

Aktuellt elpris
31.10.2018 Sevab, Strängnäs energi AB  elområde 3  rörligt avtal.
Elpris för 248 kWh 628,08 kr ger 2,53 kr/kWh
Elöverföring (nätet) 13,04 öre/kWh
Elkostnaden  56,73 öre /kWh
Energiskatt 82.09 kr
Moms (abonnemangsavgift + elöverföring + energiskatt)  83.82 kr
Moms på (elkostnad + årsavgift) = 41.81 kr
Total skatt  207.72 kr  = 0,84 kr/kWh    33,3 %
OBS
Skatt på skatt
Skatt på avgifter

Elcertifikatavgiften som driver vindkraften ingår i elkostnaden med  16,2 örek kW (2.12.2018). Det ger för ett modent 3 MW-verk 7,6 miljoner i rent bidrag från elkonsumenter och ger för 7000 nya verk enligt Energiöverenskommelsen 2017-20140 53,2 miljarder varje år
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Styrmedel/Elcertifikat/
 


 
 
 
 
 
 

18 Kostnad för utbyggnaden av vindkraftverk

 Det är inte orealistiskt att tänka sig att denna satsning kostar varje svensk medborgare ca 2500 kr. per år. Det blir ca 22 miljarder per år. Elcertifikatsperioden är 33 år så det blir 726 miljarder. (2017 2MW-verk)
Energimyndighetens förvaltning kostar dessutom 2 ,5 miljarder årligen.
Sverige hör till samma vindsystem, så när lågtryck ger stor vindkraftsproduktion så får alla överskott samtidigt. Sverige kommer möjligen att kunna exportera huvuddelen till Norge, men till uselt pris.
När högtryck lägger sig över norra Europa så visar statistik att mindre än 2% av installerad vindkrafteffekt är säkert tillgänglig. Vi kommer då att om behov finns kunna köpa åter effekt från Norge, men till fullpris + påslag.
Dessutom måste stamnät förstärkas till en kostnad på ca 100 miljarder.
Drift och underhåll kostar enlig O2’s VD 15-20 öre/KWh. Vilket kommer att kosta ytterligare 40 miljarder.
Vilken nytta kommer Sverige att få från satsade över 700 miljarder? Vi har ju redan mer el än vi kan förbruka, så satsningen rimmar illa med att vara aktsam om natur och ändliga resurser.

http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6582557-vindkraften-inte-bara-plus-for-miljon

Visst, när de 200 meter höga tornen står på plats och vingarna snurrar ger de inga utsläpp. Men vägen från fabrik till stolpe är lång och långtifrån miljövänlig.
I Östra Götaland finns det ansökningar om att få bygga cirka 2 000 vindkraftverk. Lokalpolitiker och exploatörer framhåller hur viktigt det är för miljön att göra dessa stora ingrepp i vår natur.
Kostnad för transporter fakta är hämtat från Trafikverkets analys "Samhällskostnader vid transporter av vindkraftverk". Siffrorna är skrämmande.
Samhällskostnaderna (inte exploatörens kostnad) för ett enda torn är närmare 1 200 kronor per kilometer för transport till byggplats. Kraftverken tillverkas i Danmark och tas med båt till Härnösand. De specialanpassade lastbilarna körs tomma från Danmark till oss.
Utsläppet av koldioxid för transport av ett enda verk blir då 54 tusen kilo alltså totalt ungefär sex miljoner ton koldioxid för de som planeras i Kramfors.
Transporter, utsläpp och olycksrisker beräknas kosta omkring 1,5 miljoner kronor per vindkraftverk. Priset får vi skattebetalare betala.
Betongen till fundamenten ska också fraktas. Till varje markfäste behövs 400 kubikmeter betong som först ska tillverkas och sedan köras till exempelvis Björnlandshöjden på gränsen mellan Härnösand och Kramfors. Till vindkraftverken i det området behövs 26 000 kubikmeter betong. En betongbil rymmer cirka nio kubikmeter så det blir ungefär 2 900 transporter bara till Björnlandshöjden – alltså 30 000 mil – om man räknar med en transportsträcka på ungefär tio mil fram och tillbaka. Miljövänligt?
Därtill ska stora arealer skog avverkas kring verken och vägarna och fraktas därifrån. De allmänna vägarna måste breddas och förstärkas för att kunna ta emot så stora laster. En vindvinge är 50 meter lång och måste fraktas i ett enda stycke. Varje stolpe har tre vingar. Därtill måste nya vägar brytas för transporter till varje vindkraftverk.
Under byggtiden kommer de tunga transporterna att slita hårt på våra vägar, hindra övrig trafik, drastiskt öka olycksriskerna och mycket stor miljöpåverkan. Samhällsvänligt?
Men den stora miljöförloraren är självklart naturen. Den förvandlas från att ha varit omtyckta och välbesökta rekreationsområden till sterila industriområden.
Så frågan blir: är vindkraften plus eller minus för vår miljö på Finnmarken och i Kramfors kommun?

Vindkraften bygger på filosofin att den inte behöver något annat bränsle än vind men man bör då ta i beaktande att betongen i anläggningsfasen ger mycket stora utsläpp samt att epoxipropellrarna sedan skall brännas upp då de inte kan återanvändas.
För ett (1) st. 200-m-verk krävs ca 2000 ton betong vilken ger ca 2000 ton koldioxid i utsläpp vid tillverkningen då ement är det industriella material som ger mest utsläpp av alla, ca 7% av jorden industriella utsläpp. Turbinen till (1) st. 200-m-verk väger ca 50 ton och ger ungefär samma koldioxidutsläpp vid bränning som betongen. I turbinen till (1) st. 200-m-verk finns dessutom ca 5 ton glasfiber som inte kan återanvändas på något känt sätt utan måste läggas på deponi. Ett (1) st. 200-m-verk med i Danmark och England känd livslängd, ca 12-15 år, tjänar inte in alla de koldioxidutsläpp som anläggningsfasen ger upphov till. Betongen till vindkraften har Energimyndigheten godkänt som deponi genom att övertäckning skall ske av jord så att Sverige på sikt får minst 2000 vindkraftshögar för framtida generationer att studera plus högar för de ca 5000 verk till som just nu tillståndsprövas av Regeringens högra hand nämligen Miljöprövningsdelegationen, vilken dock bör benämnas med sitt framtida historiska namn: Miljöförstöringsdelegationen!
   Man kan med säkerhet påstå att inget vanigt(2MW) vindkraftverk kan tillverkas/uppföras och drivas i 20 år med mindre än 2000 ton CO2-utsläpp. Vid en så hög produktion som 5 GWh tar det 20 år att ersätta de egna utsläppen i Sveriges energisamhälle med ca 20g CO2 per producerad kwh. (5GWh x 20 = 100 ton CO2 per år, alltså tar det hela verkets förmodade produktionstid att ersätta de egna utsläppen)